Vi passar på att gratulera Torbjörn till titeln Veckans lirare. Rätt överlägsen dessutom.
På gång mot månandens lirare?

Det är så förutsägbart att det bara skrivs när man har bra brickor. För att kontra så vill jag presentera bricka 20 i gårdagens fyrmanna (vi är par 16)

Operationen lyckades men patienten dog

Och varför inte ”Player of the Year”? Tycker att du ser oförskämt fräsch ut med tanke på din aktningsvärda ålder….
På gårdagsbrickan var det naturligtvis DU som rävade, Professorn emeritus passade och spände samtidigt blicken i Valle Valross för att med lagom höjda ögonbryn indikera 4-korts spader men VV (som själv hade D9xx ) var för upphetsad för att uppfatta denna signal och bjöd 1NT som du drog till och belönades med två bet när partnern hade Kxxxx-Tx-Kxx-xxx, bordets Dx i ruter var särskilt tillfredsställande…

Sorry…läste din hand som renons-Kn9xx-EKnxx-KDKnxx…. RD brukar funka som ett rött skynke på klubbnivå. Skulle själv aldrig överväga 1 spader på den lumpen och inte heller vilja spela 1 spaderX på 9xx, 2hjärter med Östs hand verkar mer rimligt… kanske därför jag undviker partävling?

Ola Brandborn skrev:

Om man vill att trean ska komma förbi ja

Vi som låg trea just i sista omgången i årets tävling åkte på pumpen i sista matchen mot ett vilt chansande lag .
Jag gillar och spela både Swiss/Danish men tror inte det är någon stor skillnad på utgången i de olika formaten när man spelar så korta matcher (6 brickors) som vi gjorde.

Formatet totalt sett med korta lagmatcher är min absoluta favorit av olika tävlingstyper.

Spännande: ja, rättvist: inte det minsta. Det är trots allt en tävling vi håller på med. Jag tycker hela konceptet är bara märkligt och korkat: Nu på lagguldet så möter man så många lag att det inte spelar så stor roll att man möter de som ligger närmast i tävlingen.
Jag spelade Chairmans för några år sedan och två ronder före slutet hamnade vi på bord 1 och rasade givetvis till 32:a plats innan det var klart. Då vi vann matcher redan från start mötte vi inte ett enda lag från den nedre halvan (av sluttabellen) medan det är högst troligt att flera lag som kom före oss hade en betydligt ”bättre” lottning.
Varför inte ranka lagen som är anmälda och sedan bestämma sig för ett spelprogram innan start så alla möter likvärdigt motstånd genom turneringen? Systemet används i SM par-kvalet så varför inte i lagtävlingar?
Tänk om vi slog ihop SHL och allsvenskan i hockey, det blir 28 lag totalt. Om vi sedan skall spela endast 12 matcher, hur rättvist blir det om det är fri lottning i den första matchen, du vinner den, och sedan får du möta enbart topplag? Jag tror inte det finns ett enda lag som skulle uppskatta det upplägget.

Jag kan ju tycka att avsaknaden av ranking är en stor del av ”tjusningen” med Cairman’s?!? Att man som orutinerad spelare plötsligt kan få chansen att möta någon landslagsspelare som haft en dålig rond just innan. Lagspel mot bra motstånd tar man emot som en gåva! Likvärdigt motstånd”, det kan man möta i andra sammanhang

Det är dessutom bara 8 brickor så det är möjligt att vinna mot alla lag, även de riktigt duktiga!

Jag hade bara spelat bridge i 6 månader när jag ”gled in på en räkmacka” och fick spela Chairman’s första gången! Hemma i Norrbotten hade jag spelat tävlingar med max 10-12 bord! Att kliva in på Conventum i Örebro var ju som att komma till himmelriket!

Jag tycker fortfarande att det är den absolut roligaste tävligen! Jag brukar skoja om att jag lider av någon slags ”produktutvecklingsmani”. Men det finns två saker som är fulländade och utan behov av produktutveckling! Ballerinakexet och Chairman’s cup, perfekta precis som de är!

Ja, Chairmans är verkligen en mycket bra tävling. Gröna Hissen fungerar mycket bra i den just på grund av att det är många lag, annars spelar man ju GH på nästan lika många ronder som det finsn lag, och då försvinner en stor del av charmen.

Det är ju också en del av spelet att man kan komma ”starkt spurtande” de sista ronderna (åt båda hållen).

Mitt största minne från Chairmans var när vi bjöd 6 spader mot fienden när motståndarna stannade i 2 hjärter vid andra bordet (Morath(?)-Bjerregård). Det är något jag kommer bära med mig alltid som bridgeminne.