Mickes Bridge - Vecka 51, 2016

  • Lag Gupta vann i Orlando

Hur gick det för svenskarna under amerikanska höstmästerskapen i Orlando? Jo, det blev ett par fina placeringar.

Simonerna Ekenberg - Hult kvalificerade sig för final i huvudtävlingen Reisinger och låg inför sista dagens spel tvåa. De föll dock tillbaka och slutade sjua. Johan Sylvan - Frederic Wrang låg länge med i toppen av den parallella Gröna Hissen-tävlingen men slet inte åt sig någon pallplacering.

De bästa svenska placeringarna stod istället spelarna i sista helgens mixedlagtävling för. Vinnare blev nämligen lag Gupta med Vinita Gupta - Billy Miller, Anam Tebha - Zia och Sandra Rimstedt - Fredrik Nyström. Även i det andraplacerade laget hittade vi svenskar i form av Ida Grönkvist (i par med Joshua Donn) och Cecilia Rimstedt i par med pappa Magnus Eriksson. Kapten för laget var Sally Meckstroth.

En giv från sista dagens spel i Reisinger:

95
43
EK98
EK1085
EKkn73
-
D10754
kn97
8
ED86
kn63
D6432
D10642
Kkn109752
2
-
Nord
Öst
Syd
Väst
Öst giv
N-S i zonen
Väst
Nord
Öst
Syd
Hult
Bramley
Ekenberg
Hamman
1
Pass
4 1
Pass
4
Pass
4NT 2
Pass
6 3
Pass
6
Pass
Pass
Pass
1 Renonssplinter
2 RKC 1430
3 Jämnt antal ess och renonshjärter

Det är inte så ofta ett par som bara har 17 hp tillsammans frivilligt bjuder slam. Ekenberg - Hult är dock fortfarande juniorer och har därmed viss rätt att vara ungdomligt optimistiska. Hult inledde med 4, ett splinterbud för att visa sin renons och spaderstöd. Även om Ekenberg nu hade minimum hade han en trevlig hand med en egen renons och bara en bortkastad hp i klöver. Han kontrollbjöd därför 4 vilket den här gången var tillräckligt för att Hult skulle gå vidare mot slam med en essfråga. Med få hp i både klöver och ruter (eftersom han inte kontrollbjöd den färgen) hoppades Hult på en honnör i hjärter då slam eventuellt skulle vara lättspelad. Exempelvis räcker ju AKxxx A Axxx xxx bra för att storslam ska gå hem (men då kanske Ekenberg själv essfrågar). Ekenberg hoppade till 6 på 4NT för att visa ett jämnt antal (två) ess och hjärterrenons så nu var paret i slam.

En lyhörd Bob Hamman spelade ut en trumf, ett bra utspel när Öst-Väst nu skulle leva på stölder. Ekenberg försökte stjäla upp hjärtern via tre stölder på handen men med AQxx hos Syd var det omöjligt att resa färgen. Det hade krävts 3-3 i hjärter eller Ax på endera handen för att 6 skulle ha gått hem, rätt bra chanser med tanke på bristen på honnörspoäng.

Vid andra bordet började Väst med Stenbergs 2NT på partnerns öppningsbud, ett bud som i alla fall jag inte varit nöjd med att tvingas inleda budgivningen med. Nord fick nu chansen att komma in med 3 som Syd höjde till 5. Väst bjöd (förstås) 5 som Nord hoppades kunna beta med åtminstone tre defensivstick i AK och AK. Med aktuell sits var det kontraktet obetbart och lag Bramley vann brickan.

Marion Michielsen vann den inledande partävlingen Life Master Pairs tillsammans med Zia, ett mycket bra resultat! En giv därifrån:

EKD87
9
EK6532
E
kn93
10832
10874
95
1062
D6
Dkn9
Dkn1042
54
EKkn754
-
K8763
Nord
Öst
Syd
Väst
Väst giv
N-S i zonen
Väst
Nord
Öst
Syd
Feldman
Carmichael
1
2 1
Pass
2
3
3
4
4
5
6
Pass
Pass
7 2
Dbl
Pass
Pass
Pass
1 Minst 5-5 i och en lågfärg
2 !!

Jason Feldman var den enda spelföraren som lyckades uppnå det så kallade ”parresultatet”. Det är det resultat som uppstår om alla vid bordet spelar perfekt bridge, både i budgivning och spelföring. Nord hade onekligen rätt trevliga kort med bara två förlorare och inledde med att visa en tvåfärgshand med ett överbud. Feldman redovisade sin andra färg över Syds preferens och visade på så sätt vissa tillägg när partnern inte kunnat bjuda något på förra varvet. Tom Carmichael kunde därför sträcka sig till att stötta hjärtern när Nord krävde till utgång, han hade ju trots allt fyrstöd och Väst kunde därmed bjuda över 4 med 5. Mittemot trumfstöd i spader krävdes det nästan ingenting för att 6 skulle gå hem (Jxx i spader och xx i ruter kan till exempel räcka) så Nord tog en chans på slam, ett kontrakt som lätt hade gått hem med aktuell sits. Feldman tog dock rätt beslut när han bestämde sig för att offra sig med 7, ett kontrakt som inte borde behöva bli särskilt dyrt i fördelaktiga zoner. Nords dubbling varnade partnern för att bjuda vidare och förnekade därför förstakontroll i hjärter, något som avslöjade en del om sitsen.

Försvaret inledde med tre varv spader som spelföraren stal. Gängse färgbehandling i klövern är som bekant att spela klöver från bordet till handens kung men med tanke på att Nord borde ha singelhjärter för sin budgivning var han tvungen att ha A. Feldman duckade därför direkt en klöver och när A dök upp var resten lätt. Han stal Nords rutervända, tog ett varv trumf och fortsatte med att stjäla tre klöver på bordet med de återstående trumfen. Tre bet gav Nord-Syd 500 poäng och till och mindre mindre betalt än vad de hade fått i 4.

Läs alla Mickes bridge

Fler artiklar av Micke hittar du på Dagens Bridge