Med lite distans till det hela vill jag göra ett avslutande inlägg.

Först och främst kan jag, efter att nu ha varit på båda sidorna, konstatera att det är jobbigare att vara ledare än att vara spelare. Medan våra juniorer redan har åkt till nya framgångar (guld och silver i SM-mixed) ligger jag själv fortfarande hemma utmattad. Och om någon påstår att det beror på att jag blivit gammal så vägrar jag lyssna. Hursomhelst ger det lite försenad extra uppskattning till mina gamla kaptener.

För det andra kan vi konstatera att Sverige är väldigt bra. Tre lag till VM och ett försvarat guld i huvudklassen måste få ses som en framgång. Klart att U21 hoppades på mer som titelhållare, men man kan inte vinna jämt i alla klasser och får se på hela truppens resultat.

Just truppen tror jag är nyckeln till våra framgångar på senare tid. Tankesporter är svåra och det är mycket som ska klaffa samtidigt för att man ska spela på topp. Det går inte att utvecklas och prestera i en miljö man inte trivs bra i. Det finns otaliga exempel på varför jag tror Sverige har den bästa truppsammanhållningen för tillfället, men jag nöjer mig med ett litet.

Under tidigare nämnda fotbollsturnering hade Sverige klart störst lag (inte för att vi vann för det…). Vi hade dessutom spelare från alla åldersklasser (inklusive ledare). Och många som inte ville spela tittade på och stöttade istället (Säfsten hade som vanligt kavaj, så han fick vara coach i detta sammanhang). Detta är så klart inte orsaken till den goda sammanhållningen, men ett symptom. Om vi inte trivts ihop hade bilden varit en annan.

Efter prisutdelningen pratade jag med några (bittra) Holländare (som kom tvåa efter Sverige i U26) som var lite förvånade över att se Axel och mig på podiet. Axel som femte spelare spelade denna gång inga matcher och jag som kapten hade U21 som mitt huvudfokus. Det jag tror att de (som säkert så många andra) missar är att det inte bara handlar om de fyra som spelar en given match, utan det handlar om truppen och allt runtomkring. Alla kan vara med och påverka.

Som jag skrev ovan handlar det om att skapa en miljö där spelarna i en match kan prestera på topp. Axel har definitivt bidragit på ett positivt sätt och förtjänat sin medalj. För egen del kan jag bara hoppas att jag gjort mer nytta än skada…

För mig är hela truppen vinnare, och vi får också hjälp av det stöd vi känner från hemmaplan. Så för det och ert stora intresse ska ni ha tack!

Avslutningsvis ett par givar som inte hanns med under mästerskapet:

Första brickan i match 15 för U21 (match 18 för U26) spelade alla 1NT och tog minst sju stick - förutom mot Sverige. (I U26 fanns det några fler kontrakt, men alla utom en i sang tog minst sju stick.)

Alex spelade nämligen ut spaderknekt efter att bordet visat spader! Spelföraren spelade senare en spader till Sannas dam och spelade i slutläget spader upp mot K9 i bordet. Kungen hade säkrat kontraktet (och denna gång gett ett övertrick), men spelföraren var så säker på att spadertio satt hos utspelshanden att han maskade och gick en straff… efter lite diskussioner. Spelföraren var nämligen så säker på att spadernio vunnit att han tillkallade tävlingsledaren när så inte var fallet. Han var inte nöjd med Alex utspel, men tävlingsledaren bara ryckte på axlarna. (Det är ju nämligen fullt tillåtet att frångå sina överenskommelser så länge inte partnern har större anledning att genomskåda det än motståndarna.)

Nästa giv, den avslutande, hade kanske missats om det inte vore för våra turkiska vänner. Deras kapten kom fram till mig och frågade ”Vem var det?”. Det framkom till slut att han undrade vem som suttit Syd och spelat bra försvar, när endast två spelförare i lokalen gått bet. Efter lite grävande visade det sig att det var Ida. Det är inte lätt att vara journalist när man har för ödmjuka spelare som inte berättar när de gjort något bra…

Öst var spelförare i 4hj. Detta är ett mycket bra kontrakt som går hem om man löser trumfen eller spadern. Trumfen sitter snett, men de flesta gick hem efter spader till kung och ess och en senare spadermask över knekten.

Men inte där Ida satt Syd! På spader till kungen duckade hon i tempo. Spelföraren måste nu gissa hur spadern är fördelad, och när Syd inte vunnit esset gissade han att det satt i Nord och spelade spader till damen. Tji fick han när spaderknekt tog straffen!

Med hopp om att kunna rapportera från fler mästerskap i framtiden.

//DG