Hej,
SBF har tillfrågat flera Länsstyrelser (efter att ha hänvisats dit av såväl Folkhälsomyndigheten som Polismyndigheten) om vi omfattas av de förordningar (ordningsregler) som gäller Allmän Sammankomst/Offentlig tillsställning. Vi har då entydigt fått svaret nej. Det förutsätter att vi kan kontrollera att de som kommer in i lokalen är medlemmar. På frågan om detta gäller medlemmar i en enskild klubb eller i SBF har vi fått svaret att lagen inte specificerar detta, och därmed tolkar vi det som SBF.

Vad man också har sagt är att vi absolut måste följa Folkhälsomyndigheternas rekommendationer vad gäller ex vis avståndshållning, och detta gäller t v även vaccinerade personer. Därför förutsätter vi att alla arrangörer, exempelvis klubbar, använder sitt goda omdöme för att avgöra när man vill öppna upp för spel i klubblokalen, i vilken omfattning man gör det och med vilka säkerhetsåtgärder.

I dagarna kommer SBF att lansera ett projekt ”LiveBridge” där vi bjuder in till samtal och diskussioner om hur och när vi lämpligen återöppnar klubbverksamheten på ett sätt som medlemmarna känner sig bekväma med.

Maritza Håkansson skrev:

Tack för tydligt svar, då vet jag vad som gäller :)

Det verkar som att polisen förra veckan ändrade sin syn på bridge i relation till allmän sammankomst, på ett nationellt möte. Förbundet för nog veta det de närmsta dagarna.

Bra med harmonisering av instruktioner och att täppa igen ologiska kryphål. Men bisarrt att det händer efter ett år; tycker personligen att det borde vara enkelt för någon som tänker i termer av spridningsrisk att inte leta luckor i terminologi.

När jag ändå öppnar käften så måste vi omvärdera våra åtgärder på bridgeklubbarna som spelat. Kontaktsmittan är och har varit noll och plexiglaskrysset fyller ingen verklig funktion. Riskanalysen som gjordes förra året, som jag inte hittar på förbundssidan, är troligen inaktuell. Det var i linje med de riktlinjer som var offiella då, så ingen skugga över dem som gjorde jobbet. Det kommer ta ett tag innan det är allmänt kännt att vi gjort saker i onödan för länge (plexiglasgrejen kommer dröja längst). Att initiellt ta höjd för flera smittspridningsmodeller är självklart. Att tänka självkritiskt och omvärdera sina ståndpunkter är det däremot inte alla som klarar; så irr hålls kvar vid av flera skäl.

Den som inte omvärdera sitt förhållande till pandemin minst en gång under detta dryga år måste vara ignorant, världsledande expert eller en fullblodsidiot… för att uttrycka mig milt. (Edit: Med tillägget att ignorans kan cara motiverat när man har annat som måste gå före)

Var är protokollen från arbetsgruppen, riskanalysen och formuleringarna i kommunikationen med myndigheterna ?

Tore Mattsson skrev:

Fast den primära smittkällan är väl droppsmitta och det är det som plexiglaset skall skydda emot.

Det här med att det skulle skydda mot kontaktsmitta förstår jag inte riktigt.

De flesta droppar med virus svävar i luften länge. Viruset är inte helt luftburet, men aerosoler med virus som alltid bildas hänger kvar länge; många minuter och t o m timmar är uppmätt.

Stora droppar faller snabbt inom ett par meter; dessa stoppar skärmar.

Skärmen utgör även ett luftomsättningshinder på varje bord. Så på totalen kan skärmen t o m öka risken att bli smittad.

Kommentaren om kontaktsmitta har inget med plexiglas att göra. Att det inte är kontaktsmitta betyder att egna budlådor, extra brickor och all handsprit inte var nödvändigt. MEN det var klokt att börja så ändå.

FHM rekommenderar inte plexiglasskärmar, jag undrar hur det där började? Hoppas någon gjorde sig en hacka på det; så det inte var helt förgäves.

Max 50 personer fram till september verkar vara planen just nu.

Ola Brandborn skrev:

Skärmen utgör även ett luftomsättningshinder på varje bord. Så på totalen kan skärmen t o m öka risken att bli smittad.

Vid partävlingar kanske, inte lagtävlingar

Det är luftomsättningen och luftvolymen som påverkar.
Det blir stagnation av luftflödet kring skärmar; och olika vid olika bord. Det är lätt att mäta, men dyrt att kartlägga hela lokaler.

Kan inte komma på på vilket sätt du tänker fel, men helt felaktigt är ditt påstående i alla fall.

Kring varje individ har vi alltid ett litet dropp och partikelmoln. Vissa släpper ifrån sig mycket mer ”luftburna partiklar” än andra. Om du ser en virussmittspridare som en liten extra effekt skorsten; och tänker att det lilla molnet skall spridas ut och transporteras bort för att minska smittspridning så får du en förenklad bild som inte är helt felaktig. Inom pharma och biotechindustri där vi försöker ha koll på alla luftburna partikelflöden blir vi inte sällan överraskade över lokalt höga koncentrationer i iövrigt ”partikelfria” lokaler. Som exempel har kontor har bisarrt mycket högre nivåer än öppna industrilokaler (lokaler utan partikelreducerande åtgärder); även när det gäller bakterier och svampar har kontor generellt nivåer högre än industrilokaler. Vi brukar ha det som exempel på utbildningar; nagelskrap på kontorspersonal har alltid mycket mera tillväxt och har flera arter än produktionspersonal. Antal personer per ytan, lokalen luftvolym och dess luftomsättning dominerar fullständigt över andra faktorer. Det gäller givetvis även virusspridning NÄR många smådroppar räcker för att sprida smitta.

Värt att notera är att logistiken i lokal till och från spellokal även det är känsliga situationer.

(Biologiska aspekter kan andra bättre än mig; men det här med partiklar/droppar och dess spridning är ett huvudområde inom min expertis; så därför fokuserar jag på det i informationsspridningen. Har förstått att många epidemologer och andra virusexperter har tydliga luckor i sitt ”partikeltänk”; tillsynsmyndigheter, polis och andra kan behöva lite utbildning så att rekommendationer blir klokare till sin struktur nästa gång.)

Peter Swensson skrev:

Lång intressant text

Intressant Peter, och bra att någon som kan sakerna uttalar sig. Jag killgissade bara, min tanke var att i partävling så kommer jag (om jag är smittbärare) kontaminera luften framför plexiglaset (som blir en fin liten bur för detta) och där kommer sedan ”nästan alla andra spelare” sitta och andas in luften. Det är ju ganska rimligt att tro att det inte spelar någon roll med plexiglas eller ej i en partävling (förutom direkta hostningar och nysningar från partnern tvärs över bordet. Eventuellt förvärrar det hela till och med…

Min killgissning i lagspel däremot var: Är man hemmalag så sitter man still, ingen annan andas min kontaminerade luft. Är man bortalag så är det en person i mitt lag som drabbas i andra halvlek. Bridgekryssen borde alltså vara effektiva här?

Tack Peter för att du gör dig mödan att förklara komplexiteten i luftflöden. Som f.d. projektledare för ”Hus & Hälsa” blir jag mest trött.

Stefan Ekman skrev:

Peter, om jag förstår dina kommentarer korrekt så måste väl då ett korrekt buret munskydd vara det överlägset bästa skyddet vid bridgespel för att minimera spridning av droppar/partiklar?

Nej egentligen inte. Det är mer komplicerat

Munskydd stoppar de störst dropparna, som kan innehålla väldigt många virus per droppe ungefär som plexiglaset. De bästa munskydden reducerar även stora droppar med potentiellt många virus. Mindre droppar med som kan bära färre virus passerar lätt och de minsta passerar fritt.

De reducerar i princip ingenting med avseende på antal droppar vid hostning eller nysning, MEN molnet med droppar får inte samma spridningsmönster. Man skjuter inte iväg en plym av mängder av droppar framåt utan de kommer mer bakåt med klart lägre spridning; samma sak om du nyser eller hostar i armvecket. (Plexiglaset stoppar inte plymen av droppar, om någon hostar eller nyser rakt ut. Däremot får inte partner det mest i nyllet utan det lila molnet hindras iniellt och sprids med luftflödet).

Väl ute i luften är den vanligaste händelsen att en droppe minskar i storlek (tänk luftfuktighet, temperatur och tid). Så de passerar ännu lättar in igenom ett munskydd än ut ur zonen hos bäraren.
Här på denna punkten har en av mina vänner som är chef på infektionskliniken på Akademiska sjukhuset spridit lite desinformation (överförenklingar leder ”alltid” till felaktiga ideer om vad som har effekt och vad som inte kan ha någon effekt. Ingen är perfekt).

Så vi har att göra med en droppsmitta. Men även dropparna som är luftburna bär virus. Läste igår om ett sjukhus som glömde sätta på vanliga ventilationssystemet efter en byggreparation med konsekvensen att 9 lungsjuka patienter dog. De låg inte i samma sal. Exempel med väldig sårbara patienter är inte min poängen utan att ge en korrekt bild av hur luftburen en droppsmitta kan vara. Från mitt perspektiv är begreppen droppsmitta och luftburen smitta en delorsak till grundläggande missförstånd angående mekanismerna för spridning av smitta. De som bara kan orden gå fel. Ungefär som att det finns många som tror att rostfrittstål inte rostar.

Hade jag varit informatör hade jag spridit:
Tillräcklig luftomsättning och avstånd i rum med stor luftvolym minskar sannolikheten att du får i dig det antal virus som krävs för att just ditt immunsystem inte klarar av dem. Umgås med färre personer gärna uomhus och sitt inte mittemot varandra eller trångt om ni inte delar bostad. Bär gärna munskydd i trängre utrymmen och trängre situationer, det kan reducera droppsmitta något. (Om nästa pandemi kommer inom min levnad kanske jag sadlar om och blir er nästa informatör)

Peter Swensson skrev:

Ungefär som att det finns många som tror att rostfrittstål inte rostar.

Du får gärna utveckla just detta. Jag vet att jag för 30 år sedan blev sällsynt irriterad när min rostfria dykarkniv rostade, något jag inte har tänkt på sedan dess. ”Klart att den inte ska rosta!”

Att jag hade en dykarkniv fastspänd på vaden försvarades naturligtvis officiellt med att man kunde fastna i ett nät eller ett snöre, eller att man stötte på en haj i Mälaren eller en muterad säl i Östersjön. I verkligheten var nog machokänslan att äga respektive spänna fast den sågtandade kniven på benet det avgörande.

Thomas Persson skrev:

Otroligt många experter det finns. Kanske FHM behöver alla er.

Sant, det kan säkert behöva experter även utanför deras expertis.

FHM har säkert experter vars råd inte kommit fram i allmänn kommunikation. Försökt hitta var FHM avråder från plexiglasskivor; men det verkar vara i kommunikation med Länstyrelserna.

Peter Swensson skrev:

Rostfritt är en dålig beteckning; rosttrögt vore mer beskrivande.

Ja, så blir det när rostfritt är ett begrepp skapat av säljaren / marknadsföraren och inte experten.