Idag den 7 augusti publicerades ett ”öppet brev” från den största delen av styrelsen för Svenska Bridgeförbundet. Detta brev är undertecknat av samtliga medlemmar förutom Pontus Silow (av förklarliga skäl), Linus Dahlström och mig själv. Här tänkte jag förklara varför jag inte skrev under.
Den springande punkten är vem som bestämmer hur en styrelse ska se ut. Det är medlemmarna – inte den sittande styrelsen!
Självklart har vem som helst, styrelse såväl som övriga förbundsmedlemmar, rätt att yttra sig och framföra sina synpunkter. I det aktuella öppna brevet förekom formuleringar som jag inte var enig i, och inkom med mina reservationer. Det beslöts då att jag inte längre skulle skriva under!
Jag anser att man aldrig ska utsätta någon för personliga angrepp på Forum. Det finns emellertid en klar skillnad mellan rena personliga ”påhopp” och Torbjörn Jönssons tråd ”Blåsningen”. Att tråden innehåller fakta blandat med raljans är helt klart, det erkänner till och med Torbjörn själv. Men han ser det som sitt sätt att försöka få till en reaktion på något han anser inte bara har gått fel till, utan (som han påstår) något han upprepade gånger försökt påtala utan reaktion, än mindre resultat.
Min personliga uppfattning är att man i en demokratisk organisation har yttrandefrihet – och detta i bägge riktningar. Jag befarar att man från styrelsens sida, gömt sig bakom en gammaldags ordning av ”att om vi bara tiger, så dör det hela så småningom”, istället för att visa initiativ genom att direkt svara på de anklagelser man anser sig vara utsatt för.
Att säga att man inte går i svaromål är väl ändå bara delvis rätt? Man går inte i svaromål på Forum (något jag är helt enig i), men det finns många andra sätt att svara på, bl a att som nu skriva på hemsidans förstasida (något den andre ordförandekandidaten naturligtvis inte har möjlighet till). Självklart borde man/vi (styrelsen) ha gått i svaromål långt, långt tidigare.
Själv har jag flera gånger fått förtroendet av Riksstämman att sitta i SBF:s styrelse. Den dag man anser att andra skulle göra min del av jobbet bättre, kommer jag givetvis att lämna uppdraget men samtidigt göra allt jag kan för att underlätta min efterträdares uppstart. Att lämna i vredesmod, bara för att man inte blir omvald, hör verkligen inte hemma i en demokratisk organisation!
Att som styrelsemedlem publikt ange vem man vill ha eller inte i en styrelse, vare sig det är positivt eller negativt, anser jag inte ligger i mitt mandat. Och är heller inte något jag vill delta i.
Att styrelsen – andra såväl som jag själv – skulle känna det som ett misstroende mot dem alla, om man valde en annan ordförande än den sittande, är något jag inte förstår. Riksstämman är den instans som bestämmer vem och vilka man har förtroende för, ingen annan – it’s just that simple!
Med vänlig hälsning
Carl Ragnarsson
Ordf SBF Tävlingskommitté




Lycka till med det fortsatta arbetet, Carl!
Du låter som en Förnuftets Röst i församlingen!
Kloka ord! Calle, du har mitt förtroende oavsett vem som blir ordf. Du har fattar vem/vilka som beslutar i ett förbund. Medlemmarna.
Kan inte du Calle bli Ordf för Svensk Bridge, du har ju verkligen fattat vad det handlar om…
Kloka ord
Tack
Calle, min vän!
Vi har aldrig diskuterat just detta men jag kan bara konstatera att vi även denna gång har överensstämmande åsikter.
Under mitt numera rätt långa liv har jag i mer än 60 år varit ideellt involverad i svenska folkrörelser. I det perspektivet ser jag styrelseledamöternas öppna brev som ett bottennapp såväl demokratiskt som sakligt.
Jag har med intresse följt Torbjörn Jönssons tråd ”Blåsningen”. Att beskriva hans inlägg som raljanta är nog rimligt men att kalla dem ”förföljande och på många sätt osmaklig kampanj” är ärligt talat rena tramset. Kritik är en oundgänglig del av det demokratiska systemet. Är den fel i sak, går detta att bemöta.
Förmodligen har jag något slags rekord i att ha varit ledamot i fyra av bridgeförbundets distriktsstyrelser (bland annat med dig som ordförande, Calle). Under sammanlagt bortåt 15 år i den rollen har jag ständigt störts av den klena kontakten mellan förbundets styrelse och den regionala nivån. Om bridgen ska överleva måste den relationen förbättras. Jag har också ständigt hävdat att bridgen som tävlingssport måste vara grunden för förbundets verksamhet. Där spelar nyrekryteringen av unga en avgörande roll.
Den dag en styrelseledamot av annat än rent sakliga eller ideologiska skäl hotar med att avgå har den bevisat sin egen oförmåga att företräda medlemmarna. Att värna om den interna sammanhållningen är inte något som hör hemma i en folkrörelse.
Så Calle, tack för att du står fast vid det jag lärt mig respektera dig för!
Hej Carl!
Du har - trots att jag aldrig mött dig - ett stort förtroende för mig att vara en person som sitter i en styrelse! På grund av dina kloka ord!
Tack så mycket
Michael Hagelin
Det tar emot Calle att säga det, men du är rätt klok ändå….trots allt.
Tack för ditt inlägg, Calle. Många bra synpunkter.
Jag har alltid haft stort förtroende för dig som person, och det har inte minskat efter ditt inlägg