Skalmans förlustmatch lämnade dem långt efter i tabellen: 105 mot Norrorts 123 och Harplinges 120. Därmed får man nog anta att antalet tänkbara vinnare reducerats till två.

En ständigt intressant fråga är hur läget i en match påverkar de beslut som tas och hur en bricka påverkar följande avgöranden. Visst, jag tror att det finns de som är bra på detta. Men ändå, beslut under stress är alltid mer känsliga. Det är därför vi alla spelar så bra när vi tittar på andra.

Ett exempel från matchen mellan Storsjöbygden och Lavec Smile:

I slutna rummet bjöd sig Arne Larsson och Tobias Törnqvist till 6 ruter trots att Väst öppnat med 1♥. Bra gjort utifrån sunt förnuft och goda bedömningar.

Vid andra bordet gick budgivningen så här:

Alexander Sandin funderade en god stund efter partnerns 5♦. Jag är övertygad om att hans extremt fina hand skulle få honom att höja till slam nio gånger av tio – grabben är bevisligt begåvad.

Men nu var det så att han gjort en slarvig lapsus på brickan innan och gått bet i en utgång som i praktiken var hemma. Hur mycket blockerade det hans tänkande och självförtroende?

Jag diskuterade det här med Jan Wohlin på 60-talet och minns en formulering: du vet, alla gör misstag men de får inte smitta av sig. Kanske något att allmänt tänka på i Covid-tider?