Därför blir veckans giv ett exempel på både budgivnings- och spelteknik:

I standardsystemet måste ruterhänder som är så starka som Syds öppnas med 2♣ (om de inte vill visas som en balanserad hand). Då 2♣-2♦, 3♦ är en så utrymmeskrävande sekvens finns det dock klara nackdelar med detta, något som Nord-Syd på dagens giv uppmärksammat. Syd kunde istället öppna med 2♦ som Multi, antingen svag tvåöppning i någon av högfärgerna eller en utgångskrävande, obalanserad, hand med ruter som längsta färg. Då ruterhanden är väldigt infrekvent kan svarshanden till Multiöppningen utgå från att partnern har en svag tvåöppning och agera därefter tills motsatsen har bevisats. På så sätt sparas det på utrymmet efter 2♣ utan att alltför mycket extra belastning läggs på 2♦-öppningen.

Här ledde 2♦-öppningen till att Väst kunde kliva in med 2♥ och Nord konkurrera i spader innan Syd fick redovisa sin handtyp. Med ett ess, fyrstöd och tre ytterligare hp gick Nord mot slam med en positiv höjning vilket var tillräckligt för att Syd skulle fråga efter ess med 4NT. När alla ess var under kontroll ville Syd storslamsinvitera. Paret hade även här insett en fördel med att frångå standardmetoderna, där 5NT är storslamsinvit. På 5NT finns det inget utrymme för partnern att redovisa någon högfärgskung och på tredjekontrollsfrågan 5♠ behövs egentligen bara två bud, 6♦ och 7♦. Därför är det rimligt att låta 5♠ vara storslamsinvit (5♦ hade varit nedgång och 5♥ trumfdamfråga) så att Nord med 5NT kan visa ♠K och 6♣ visa ♣K. Här hade han inte någon av kungarna och fick gå ner i 6♦ som blev slutbud.

Med ett annat utspel hade slammen varit lättspelad genom att godspela ett andra spaderstick men Väst spelade förstås ut ♥K från sin sekvens. Utan mothandsbudgivning hade spadermasken nu varit det hetaste alternativet men Västs konstruktiva inkliv gjorde det högst sannolikt att ♠K nu satt på hans hand. Syd såg därför inga alternativ till att ta för alla sina trumf- och klöverstick. Det gav detta slutläge med ett klöverstick kvar att inkassera:

På ♣Q insåg Väst vad som komma skulle. Om han sakade ♥T skulle Syd, som hade koll på hans sakningar, fortsätta med ♥J för att peta in honom och få en spaderfavör. Att singla ♠K skulle inte heller hjälpa eftersom Syd då skulle kunna toppa ut ♠K och dessutom göra ett övertrick. Istället sakade han ♥Q i hopp om att partnern skulle ha ♥J. På så sätt skulle han komma in i spelet och kunna spela igenom ♠A för en bet. När Syd plockade fram ♥J i nästa stick visade sig det dock att hans försök var lönlöst. Kanske hade inte Väst önskat sig bra kort hos sin partner i julklapp och därmed förtjänat att hans partner hade en ren Yarborough? Förhoppningsvis slipper ni sådana nesor under 2017.

Läs alla Mickes bridge

Fler artiklar av Micke hittar du på Dagens Bridge