Fyra av spelarna var med och vann VM i Veldhoven 2011 medan det för lillebror Bob Drijver och Bart Nab var första guldmedaljen.

I damklassen blev det amerikanskt guld genom 254-180 mot Frankrike. Faktum är att det faktiskt bara blev två länder som plockade hem guldmedaljer i lagtävlingarna då USA även vann veteranfinalen med 194-156 mot Frankrike även där. Nederländerna tog nämligen hem guldet i den nyinstiftade mixedklassen genom 183-156 mot Ryssland efter att fullständigt ha vänt på matchen i de två sista segmenten.

Den mest spännande given från det avslutande finalsegmentet var denna:

På elitnivå gäller inte riktigt samma regler som för klubbspelare vad gäller spärrbud. Holländarna är dessutom kända för att vara extra aggressiva så det var ingen överraskning att Sjoert Brink utnyttjade de fördelaktiga zonerna till att öppna med 3♠. Helgemos 4♣ visade en tvåfärgshand med klöver och den andra högfärgen, en metod som blivit populär på elitnivå då man med ett naturligt lågfärgsinkliv ändå gärna bjuder 3NT. Med ♥AQJ och ett sidoess ville Öst gärna spela slam och valde att låta partnern välja (eftersom han inte lovat femkortshjärter) genom att hoppa till 5NT. Med en sjätte klöver föredrog Helgemo 6♣ och Helness passade. Brink ville dock gärna att partnern skulle spela ut en hjärter så att han skulle få stjäla. Han passade därför på att Lightnerdubbla slammen för att be om ett ovanligt utspel. Om Helness passat i sista hand hade Brink mycket troligt också fått hjärterutspel för en bet i slammen. Han insåg dock vad risken om han stod kvar i 6♣ och ville därför kliva över i ett annat kontrakt. 6♥ kan tyckas rimligt men han visste ju också att den färgen skulle sitta riktigt snett med tanke på dubblingen. Därför hoppades han istället på att partnern skulle ha något i spader och klev över i 6NT!

Syd hade en sekvens i ruter och valde att spela ut den färgen. Han vann med ♦K och gick in på handen i hjärter för att spela klöver mot bordet. När han tog sin extrachans genom att ducka ♣8 från bordet var kontraktet nu hemma eftersom han nu hade fem klöverstick till de övriga sticken. ÖV +1440.

Vid andra bordet gick budgivningen så här:

4♠ visade förmodligen hjärter och klöver och eftersom Väst här lovat minst fem hjärter kom Öst-Väst i 6♥. Nord spelade ut spader som Väst vann för att spela ♣A och mer klöver. När ♣K dök upp från Nord och han inte hade fler spader att spela gick kontraktet nu hem trots snedast möjliga trumfsits. Likabricka!

En andra intressant giv från finalen där det visade sig att alla säkerhetsåtgärder inte är så säkra:

Pierre Zimmerman är initiativtagare till, och sponsor för, hela Monaco-projektet där han inledde med att ta in två av världens absolut bästa par i form av Helgemo - Helness från Norge och Fantoni - Nunes från Italien. Efter en hel del framgångar under de inledande åren stötte man förra sommaren på rejäla problem när italienarna avslöjades med otillåtna metoder av Boye Brogeland och hans medhjälpare i den stora fuskskandalen. Efter det har bridgevärlden avvaktat att Zimmerman ska plocka in ett nytt tredjepar till laget men utöver att coachen Martens numer spelar ett par matcher går man runt på två par. I ”OS” räckte det alltså hela vägen till final.

På dagens giv hade Zimmerman - Multon en standardmässig budgivning till 4♠ via en 2NT-öppning och överföring. Väst hade inget givet utspel och valde att dra i ruter. Syd inledde bra när han testade att få för ♦T på bordet och den vann sticket. Det såg nu ut som att kontraktet skulle vara lättspelat och för att dra ut trumfen så fort som möjligt lade Syd nu ner ♠A. Det skulle han komma att ånga när Väst nu sakade! Han spelade en andra spader mot handen men den duckade Öst och spelföraren hade nu ont om ingångar till bordet för att bli av med Östs sista låga trumf. När han försökte ta för ♦AK stal Öst, inkasserade ♠KQ och såg till att Väst fick för ♣K för en bet i utgången.

Vid andra bordet spelades samma kontrakt men här hade Väst klivit in efter en stark klöveröppning från Syd. Bauke Muller var därmed lite förvarnad om att spadern kunde sitta snett och drog verkligen nytta av den kunskapen när Väst även här spelade ut ruter. Efter ♦T spelade han nämligen låg spader från bordet! Öst kunde gå upp med ♠Q eller ducka, oavsett vad innebar spelförarens tredje spader på handen att han i princip kunde spela sangspel och bara driva ut ♠KQ utan att Öst kunde få någon stöld. Därmed gick kontraktet hem för 12 imp till Nederländerna.

Läs alla Mickes bridge

Fler artiklar av Micke hittar du på Dagens Bridge