Matchens giv --final 4

Dubbelbottnat

En intressant bricka, både som motspel och spelföring gick oförmärkt förbi som en trivial likabricka:

Kkn8542
96
E1098
K
9
52
KD632
D8742
ED
EK103
kn75
kn1095
10763
Dkn874
4
E63
18
Nord
Öst
Syd
Väst
Öst giv
N-S i zonen

Vid båda borden spelade Syd 4 spader efter sangöppning och överföring. Utspelet blev också detsamma, rutersingeln. Båda spelförarna lade lågt från bordet och Öst vann med damen.

Leif Trapp spelade klöver i andra stick. Elmroth tog för esset men sedan fanns det inte mycket att diskutera.

Johan Säfsten spelade i stället hjärter. Det var inte framgångsrikt det heller.

Men hur tänkte de båda? Hur kan det finnas straff?

Att ruterfyra är singel kan det inte råda någon tvekan om. Att Väst som bäst har ett ess och hjärterdam likaså. Har Syd EKD i hjärter, har han tio stick. Har han inte damen – hur ska då bordets fjärde ruter försvinna?

Det måste alltså vara rätt att direkt ge Väst ruterstölden och sedan invänta ett stick för ruterkung. Inte ens om Väst har ess-dam i hjärter släpper rutervändan hem utgången.

Men hur var det med spelföringen? Ska Syd verkligen släppa utspelet till Öst?

Där blir det lite knepigare.

Sitter trumfen 3-2 finns ju tio lätta stick genom att gå upp med ruteress, dra tre ronder trumf och sedan ge bort två ruterstick.

Men … Det spelsättet tål inte 4-1 I trumf. Då tappar Syd ett trumfstick och blir dessutom trumfmatt innan den sista rutern är godspelad.

Å andra sidan: om Väst får sin ruterstöld är beten ofrånkomlig.

Å tredje sidan: dom kanske inte tar ruterstölden.

Ack ja.