Inte är det väl så ofta det händer, men allt emellanåt bjuder även en SM-final på riktiga muntrationer. En sådan kom i andra halvlek av matchen mellan Carbonnier och Ebenius Crew:

Livfulla budgivningar blev det vid båda borden.

I slutna rummet utvecklade det sig så här:

1♣ var 5+färg eller 11-14 balans. Partnerns dubbling visade hjärterfärg (men borde kanske ha visat några kort också). David Wrang satte sedan sprätt på tillställningen med ett tappert 3♦.

Intet ont anande Dahlström måste naturligtvis hitta på någonting med sin starka hand och det fick bli 3NT.

Nu tycker man att Nord borde vädra morgonluft. Väst har en klöverfärg som han nog tänker sig att leva på – det vet Nord att det är ett misstag. Hjärterstöd har Väst inte och nog måste Syd ha någonting i ruter, så mer än enkelhåll har spelföraren knappast. En röd lapp har väl sällan varit mer befogad.

Det tog ett bra tag för Thomas Wrang att bjuda. Alla åskådare trodde att han grunnade hit och dit på dubblingen. Men till slut kom 4♦, som han fick spela med en straff i stället för hämta 300 eller 800 i 3-sangaren.
I öppna rummet startade Upmark med en stark klöver:

Carbonnier klev in med 2♥ – spader eller lågfärgerna – och Tjärnemo försökte slinka undan med ett pass. Efter dubbling och straffpass prövade han i stället 2♠ men det var ju inte Nords färg. Förmodligen var Pierre väldigt nöjd med att få en preferans till 3♦ och inte behöva spela klöver på 4-2 eller 4-3.

Sämre blev det förstås inte av att det fanns precis de nio stick i ruterkontraktet som behövdes.

Slutet gott, allting gott – åtminstone för skånelaget.