Tävlingens sista halvlek bjöd inte på mycket dramatik. Det var inte sådana givar och nog verkade det dessutom som om spelarna i finalmatchen mest längtade efter prisutdelningen.

Följande giv är ett av få stora spel. Den är inte speciellt upphetsande, den heller, men den får stå som ett exempel på ankarparets gedigna hantverk. Att den dessutom gav 12 imp till mästarna är förstås inte någon nackdel.

Allt handlar om att få fyra klöverstick.

Redan Västs utspelsdubbling antyder att klöverlängden sitter österut men naturligtvis måste man undersöka saken närmare.

Anders kröp på utspelet och tog hjärteress i andra stick. Så följde ess och knekt i spader och klöveress (för att se om klöverknekt satt singel). Här längdmarkerade Öst-Väst otydligt men tvåan saknades och någon ”ljög”. Spaderkung och spaderdam gav besked om fyrkorts hos Öst, som också visat dubbelton i hjärter.

På ruterdam och ruterkung markerade Öst för udda antal, vilket förstärkte aningarna. Där fanns också de tidigare markeringarna i klöver, då det var troligare att Öst lurades i sista hand med fyra kort än Väst med tre. Anders bestämde sig för att tro på de samlade indikationerna och slog masken med tian för 12 stick.

Personligen vill jag också gratulera mina lagkamrater från 60-talet till en ny mästartitel. Vi spelade tillsammans vår första lagfinal, 1965 om jag inte minns fel. Nu är Tommy bäst genom tiderna med 14 guld och Anders skuggar med 13. Fantastiskt, gubbar!