Under Elitseriens slutomgång fann jag anledning att skoja lite om dubblingarnas magi. Det fanns en tendens att kontrakt som inte gick hem någon annanstans visade sig framgångsrika vid de bord där de dubblades.

Lite av samma sak hittade jag här:

Slutbudet var detsamma vid båda borden – fast dubblat bara vid detta.

Vid det andra bordet kämpade Alexander Sandin förgäves. Kanske borde han ha hållit spelet i en straff men det blev två.

Men, som sagt, vid detta bord var kontraktet dubblat.

Morgan Svensson startade med hjärteress och fortsatte med trumf till dam och ess. Joakim Nordlindh tog också ut klöverkung och hjärterkung för att sedan spela spader till Morgans kung.

Nu riktigt hörde man Thomas Karlssons försök till tankeöverföring:

– Snälla Morgan, inte ruter, inte ruter.

Någon störning fanns det uppenbarligen i kommunikationsnätet för Morgan uppfattade tydligen bara “ruter”. Tian i vända rullade mer eller mindre upp färgen och Joakim fullföljde elegant med att maska ut ruteråttan för hemgång.