Juniorkommittén sjösatt

Den minnesgode forumläsaren kanske kommer ihåg de meningsutbyten som skedde efter det att vår eminenta ”Juniortrupp” skrivit sitt öppna brev till SBF.

I korthet gick brevet ut på att ifrågasätta dagens tankesätt (eller brist av sådant) vad gäller att få fler ungdomar att spela bridge. Man efterlyste en helhetssyn på detta, väl medvetna om att det gjorts många utomordentliga insatser under åren - men att vi trots sådana insatser har ett betydligt lägre antal juniorer idag än för en 20-30 år sedan.

Efter brevet uppstod en viss spänning i såväl en brevväxling mellan truppen och SBF samt de inlägg som gjordes i Forum.

För en tid sedan bjöds brevskrivare Micke Grönkvist och jag själv att diskutera det hela med SBF under styrelsemötet i Falkenberg i maj. Micke hade förhinder, men i familjen Grönkvist finns det resurser, så i stället blev det Ida som gjorde mig sällskap i helgen som just gått.

Med hänsyn till det ibland lite höjda tonläget i diskussionen som följde brevet var det därför med en gnutta tvivel som vi, eller åtminstone jag, anlände till Falkenberg i fredags.

Men detta var fel!

SBFs styrelsemöte

När vi på lördagsmorgonen den 21:e mötte styrelsen utvecklades diskussionen till vår glädje ganska snabbt i en såväl positiv som konstruktiv riktning.

Presentationen, i PowerPoint, kan ni ladda ner och se här som ppt , eller här som Pdf-fil

De frågor som ställdes visade på engagemang och intresse, och faktiskt en positiv attityd till oss och det vi vill göra.

En liten stötesten var att vi (juniorerna, till vilka jag med viss hybris räknar mig) har en stark åsikt om att Styrelsen bör såväl äga som internt driva frågan. Styrelsen å andra sidan har vissa resursproblem på personsidan (bl a har som bekant den junioransvarige samt ytterligare en ledamot avgått) och ville att juniorerna ska köra ett projekt.

Det kom att bli en ”gyllene kompromiss”.

En kommitté bildas. Undertecknad leder denna och ser till att den bemannas på ett riktigt och representativt sätt. En direkt länk till styrelsen blir Per Leandersson och löpande rapportering till styrelsen (som en slags styrgrupp) kommer att ske. Konsulenterna kommer att ställa upp med råd och handlingar.

Kommittén: vem ska vara med och vad förväntas

Kommittén ska svara mot följande parametrar:

  • Medlemmarna ska representera elitjuniorer, ”färska” juniorer, bridgelärare, klubbspelare, skolledare och mediakunniga (och kanske annat också). Den måste framför allt bestå av intresserade och tillgängliga personer – det kommer att bli jobb!
  • Kommittén ska jobba löpande, men ska kunna presentera en arbetsplan för vidaregång på vid Distriktsträffen i början av september.

Vad ska kommitténs ”arbetsplan” innehålla?

Som jag har förstått det ska vi bättre definiera vad ”slutprodukten” ska belysa, även om vi i september inte har alla svar. Vi ska definiera vilka områden som ska behandlas, vem som ska göra det och lite hur man knyter ihop det. Vi ska också definiera en tidsram. Utan att veta tror jag att vi inte kan räkna med att vara igång med aktivitet förrän den säsong som börjar på sommaren 2017. Det här är för viktigt för att snabbt sparka igång halvmesyrer och dellösningar!

Låter det för otydligt beror det på att vi inte till 100% vet… Det här är en jättesvår uppgift som kommer att kräva allas vår kreativitet och beslutsamhet.

Kommitté, vilket namn…

För mig låter ”Kommitté” otroligt byråkratiskt. Arbetsgrupp är väl kanske bättre, men nog kunde vi få till något roligare namn? Jag tar tacksamt emot förslag, och kallar t v oss för ”gruppen”.

En plan på 3.5 månader??

Vi enades om att arbetet är långsiktigt. Det initiala arbetet ska inte lösa alla frågor utan i stället se till att vi kan definiera vilka konkreta områden vi ska jobba vidare på. Idén var ju att vi måste få till en helhetslösning och inte bara se till enskilda delar, och då måste vi få upp alla moment på bordet, diskutera deras vikt, prioritera och gruppera.

Vi talar om områden som, utan att jag vill föregripa gruppens slutsatser, exempelvis:

• Bridgens image: hur får vi skola, föräldrar och ungdomar att förstå vad bridge är och hur bra det är? Det har skrivits en del om att man blir ”smartare” i bridge, en lärare i Skottland fick utmärkelse (vad jag förstår) för att förbättra skolresultat, framför allt i matte, med bridge.
• Hur kommer vi in i skolans värld och kan vi få till en enhetlig metodik? Här måste vi lyssna på skolan och dess ledare för att veta vad de tycker är attraktivt.
• Micke Melander visade en video med ungdomar, som jag tycker är bättre än det jag sett förut. Det går egentligen bara ut på att visa ungdomar, ungdomar som spelar och framför allt ungdomar som ser ut att ha (väldigt) kul. ”Kul”-faktorn blir viktig att belysa!
• Vad är bästa metodik att pröva spelet och komma in? Hur startar vi upplärningen?
• Datorfixerade (tycker åldringar som jag) ungdomar – hur får vi dem att bli intresserade av ett kortspel: ska man inleda i datamiljön? Appar?
• Hur är vägen från kursen (som kanske kommer att se helt annorlunda ut än det vi förknippar med en bridgekurs) till klubben? Slutmålet måste ändå vara att få fler till SBF, men vägen?

Förutom att själva tänka och bidra måste vi också lära av andra. Här kommer andra förbund med i bilden (ex vis Israel, Polen och Frankrike), den danska ”Skolebridgen” är hyperintressant, och naturligtvis måste vi fråga ungdomar själva – inte minst dem som inte spelar bridge ännu.

Så från att vilja se helhet går vi till områden och till slut till helheten igen….

Möjligen kommer gruppen fram till att det är omöjligt. Resurser finns inte, utvärderingen visar att hur mycket vi än gör får vi inte mer än en handfull fler juniorer, etc, etc. Själv tror jag att detta är oerhört komplicerat, men vi måste helt enkelt försöka lyckas!

Förbund-distrikt-klubbar och startpunkter

Även om vi juniorer tjatat om behovet av styrning från förbundet är det helt klart att utan lokalt engagemang står vi oss slätt. Vi måste därför finna en bra balans mellan vad förbundet kan göra (som ex vis ett paket med allt från skolkontakt till bidragssökande till hjälp med introduktion till läromaterial till….) och vad som till syvende og sidst måste göras på klubb- och distriktsnivå.

Vi diskuterade och kom fram till att – även om detta ska utredas – förmodligen man bör börja med ett mindre antal orter och skapa en ”kritisk massa” – kanske 3-4 skolor – hellre än att sprida sig för mycket, samt att utvärdera dessa insatser för att kunna bygga vidare. På så sätt kan vi rationalisera upplägget men framför allt få flera ungdomar någorlunda nära varandra så att ungdomar kan möta ungdomar.

Micke M framförde något jag tror är helt riktigt, en syn från Israels förbund om vad som är viktigt i processer som denna: ”kontinuitet, kontinuitet, kontinuitet”. Så hur får vi till denna i en resurs-snål organisation?

Vad sker nu?

Under de dagar som gått har vi fått ihop en projektgrupp, men eftersom alla parametrar inte är satta väntar jag med att gå ut med namnen.

Hör av dig

Under det senaste halvåret har förslag givits på ”Forum” och direkt till mig. Jag har sparat allt! Detta innebär inte att vi ska sluta lyssna på förbundets alla kloka medlemmar!

Känner du att du skulle kunna bidra i gruppen, hör av dig! Även om jag har en grupp ”klar” är det inte skrivet i sten och flexibilitet finns.

Själv tycker jag detta är otroligt spännande, väl medveten om att vi med otur kan stå om några månader med en slutsats att vi inte kan, det finns inte resurser, det finns inte någon vilja…

Som ni märker har jag inte tagit upp ”pengar” och ”medlemsavgift” över huvud taget. När vi väl börjar konkretisera vad det hela kommer att gå lös på hoppas jag förbundets nu visade positiva attityd fortsätter genom att också arbeta på att få fram tillräcklig finansiering!

Hoppas på hela bridgesveriges stöd och hjälp i denna, som jag ser det, avgörande framtid