Bridge är ett spel med många regler. För att spelet ska bli trevligt, rättvist och fungera smidigt är det viktigt att man förhåller sig till dessa på ett bra sätt. Styrelsen har sett ett behov att påminna om några grundläggande regler.

Budgivningen
Allmänt
All information mellan en spelare och dennes partner skall ske via budgivningen och spelarnas inbördes överenskommelser, med ett undantag: Stoppkortet (se nedan).
Ett bud bör avges utan onödigt dröjsmål, och utan botaniserande med fingrarna i budlådan. Om man av misstag (felgrepp) råkar lägga upp fel bud har man rätt att korrigera detta så länge som partnern inte avgivit sitt svarsbud. Har motståndaren i tur hunnit bjuda har denne rätt att ändra sitt bud.

Deklarationskort
Vi har inget generellt krav på deklarationskort för dem som använder konventioner som bygger på Modern standard (MS) eller Nordisk standard (NS), men de som använder 5-korts högfärgsöppning bör meddela detta, och alertera lågfärgsöppningar (se tabell i slutet av dokumentet). De som använder konventioner som inte bygger på MS eller NS, t.ex. Stark klöver eller Precisionsklöver, bör medföra deklarationskort.

Alertering
Alla bud som inte är äkta, såsom Staymans 2 klöver och Stenbergs 2 NT, skall alerteras av partnern till den som lagt budet genom att lägga upp det blå Alert-kortet, eller t.ex. knacka i bordet. Bud fr.o.m. 4-läget, såsom kontrollbud och ess-fråga mm, ska inte alerteras.
Se vidare tabell med fler exempel i slutet av detta dokument.
Alertering är omgärdad av en rad regler som kanske inte alla känner till. De viktigaste är:

• Efter alertering ska budet endast förklaras om en motståndare begär det.
• Endast den motståndare som står i tur att bjuda får be om en förklaring.
• Den som avgivit budet får inte korrigera partnern eller på annat sätt visa om denne tolkar budet felaktigt, och givetvis inte ”påminna” sin partner att ett bud ska alerteras.
• Vid felaktig förklaring, inkl. utebliven alertering, skall budgivaren förklara budet senare:

1. Om budgivaren blir spelförare eller träkarl ska detta ske omedelbart efter sista pass och före första utspel. Motspelarna har då rätt att återkalla sista pass, och fortsätta budgivningen.
2. Om motspelarsidan råkat ut för samma sak ska förklaringen komma omedelbart efter sista stick. Spelföraren har då rätt att tillkalla tävlingsledaren (TL), som får avgöra om den felaktiga förklaringen varit av betydelse för spelföringen till men för spelföraren.

• Budgivaren har inte rätt att utnyttja den information som en felaktig förklaring ger.

Stoppkortet
Detta läggs fram innan man avger ett hoppande bud, för att uppmärksamma nästa budgivare att budnivån höjts ett steg. Denne skall vänta 10 sekunder innan bud avges. Vi rekommenderar användning av stoppkortet, det ger ju faktiskt en fullt tillåten information även för partnern.

Spelet
Regelbrott
De vanligaste regelbrotten i bridge är första utspel från fel hand och revoke. Dessa är omgärdade av relativt komplicerade regelsystem, och skall därför lösas av TL, som ska tillkallas innan spelet fortsätter.
En stark rekommendation för att förebygga utspel från fel hand är att spelaren lägger avsett kort med bildsidan ner, och avvaktar ett ”varsågod” från sin partner eller spelföraren innan kortet vänds.

Protokollet
Nord kontrollerar att rätt brickor spelas inför varje rond. Nord har även ansvaret för att protokollet fylls i, Öst kontrollerar att det är korrekt. Protokollet skall fyllas i med fullt läsbar handstil. När ett resultat överförs till Ruter (det program vi använder för att ta fram tävlingsresultatet) skriver vi in förkortningar: begynnelsebokstaven (S, H, R, K) för färg och N för sang, samt X för dubbelt och XX för redubbelt, eller D/RD. Vi rekommenderar därför att dessa beteckningar används även i protokollen (Ibland används tyvärr mer eller mindre tydbara symboler som beteckning för färg). Självklart krävs noggrannhet, dvs att rätt slutbud och spelförare anges, samt även resultatet. Detta skrivs dock aldrig in i Ruter, utan beräknas i programmet utifrån angivet kontrakt, som alltså är det som styr; det ifyllda resultatet tjänar enbart som en kontroll på att allt stämmer. Felaktigt ifyllda protokoll kan medföra poängavdrag för bägge paren. På förekommen anledning uppmanas alla att aldrig ha mer än ett protokoll framme samtidigt; låt övriga två ligga kvar i brickan, annars är det lätt hänt att ett protokoll hamnar i fel bricka. När vi spelar med mjuka brickor är det också viktigt att se till att korten hamnar i rätt väderstreck när de läggs tillbaka. Nord ansvarar för detta.

Exempel på bud som ska alerteras

• Öppningsbud i färg som kan innehålla färre än 4 kort, eller innebära viss längd i annan färg (t.ex. minst 5 kort i högfärg).
• NT-öppning som inte kräver 15-17 hp.
• NT-öppning som visar obalanserad hand (t.ex. ”gambling”).
• Öppning i 2 klöver om det är ”enda krav”.
• Stenbergs 2NT.
• Böes’ 2NT.
• Svarsbud i ny färg som kan innehålla färre än 4 kort, t.ex.:
• Staymans 2 eller 3 klöver.
• Försenad Stayman.
• Överföringsbud.
• Reläbud.
• Lågfärgsfrågan 2 spader.
• Bud som visar viss poängstyrka.
• Överbud.
• ”Fjärde färg” som kravbud.
• Hållfrågande bud.

Exempel på bud som inte ska alerteras (men ofta blir det)

• Dubbling och redubbling.
• Spärrbud (inkl. ”svaga tvåöppningar”) om färgen är äkta.
• Bud över 3NT.